Sven Bremberg och två andra forskare anser i en debattartikel i Dagens Nyheter att data om ungdomars mående övertolkas och kan leda till fel insatser chatt de med större behov får mindre av resurserna.
-Utvecklingen kan till stor del tillskrivas en ökad medikalisering av mänskliga problem. Vårt språk är i dag impregnerat med psykiatriska termer. Vi talar om klimatångest, politisk depression eller bokstavsbarn. Idoler och influencers berättar om psykisk ohälsa i sociala medier. Vi lever i en tid där fler vardagliga problem tolkas som psykisk ohälsa. Frågan är hur dessa personer bemöts i vården och vad vården själv bidrar med när det gäller tolkning av symtom och rubricering av problem?
Forskarna föreslår att framförallt elevhälsan skall spetsa sina insatser på det här området:
-Unga behöver mötas i sina vardagsmiljöer, framför allt i skolan, av vuxna som är angelägna om deras psykiska mående och som kan hjälpa till att utveckla sätt att förhålla sig till besvärliga situationer och perioder i livet. Detta bör ske i den miljö där unga befinner sig dagligen. om psykisk ohälsa på allvar utan att sjukförklara problemen. Elevhälsan är samhällets viktigaste verksamhet för dessa frågor.
Du kanske också gillar
Regeringen ger Socialstyrelsen 11 miljoner för att ta fram ett underlag om hur socialtjänsten och hälsa- och sjukvården ska bli bättre på […]
Folkhälsomyndigheten konstaterar i en ny rapport att hälsan försämrats för dem som kommit till Sverige, efter några år.-Diabetes, högt blodtryck och övervikt […]
SKL publicerade idag den årliga jämförelsen mellan Sveriges kommuner och folkhälsan. Rapporten konstaterar att det sker en positiv utveckling för levnadsvanor, som […]
Socialstyrelsen konstaterar band annat att de tidiga insatserna för barn och unga är viktiga för att om möjligt förhindra långvariga problem senare […]